Höggravid och sista arbetsdagen.

Vad bra det gick med att uppdatera här under denna graviditet. Nu är jag liksom inne i vecka 38 och bebisen kan komma när som helst. Jag hoppas verkligen det blir när som helst nu, för jag är så svullen om mina fötter och ben så jag kan knappt vara ute. Det börjar bli riktigt tungt och jag sover dåligt om nätterna. Har dessutom fått springa på toa idag då jag inte fick behålla min frukost :):):) Det där med kräk kan jag konstatera att det inte är något jag har saknat.... Men annars mår jag faktiskt väldigt bra, oförskämt bra ibland kanske.. Jag är super trött och orkar inte aktivera mig så mycket om dagarna, men det är väll kroppens sätt att förbereda sig på antar jag.. Jag gör även min sista halvtimme på jobbet idag, även om jag sitter hemma.. Så i eftermiddag börjar min föräldraledighet och det känns så konstigt. Hade jag vetat för tre veckor sedan när jag bestämde mig för att gå hem idag, att det inte skulle kommit någon bebis än, så hade jag jobbat en vecka till. Får lite panik av tanken att jag nästa vecka ska vara innanför dessa väggar utan att ha något att göra om dagarna... Det har varit väldigt tacksamt att kunna jobba såhär långt in i graviditeten. Dagarna har liksom gått lite snabbare i vår karantän bubbla. Men nu hoppas vi som sagt att det blir bebis nästa vecka och att allt går bra. Ska bli så spännande att se vad det är för liten gosis som bakats i magen i 9 månader. Så sjukt att vi snart har en liten människa att ta hand om. Nu längtar vi så så mycket!! Och förresten, mini har fått sin lilla hörna nu i gästrummet. Det blev så himla mysigt och jag har verkligen bara myst runt nu med att tvätta alla kläder och lakan. Vagnen är hämtad och allt nödvändigt är inhandlat. Så overkligt, men vad vi längtar nu!! 

Min babyshower!

Jag är nog fortfarande i chock efter helgens överraskning, och full med lycka och energi i kroppen. Vilka fantastiska människor vi har omkring oss. Jag vet inte vilka ord jag ska använda mig av för att förklara hur tacksam jag är över att ha er i mitt liv. Ni är bäst! Och jag längtar så tills mini får träffa er och växa upp bland så många fina människor.

Jag blev som sagt överraskad i lördags med en babyshower, och jag har nog faktiskt aldrig blivit så överraskad. Jag anade verkligen ingenting och är så imponerad över att alla kunnat hålla tyst om detta haha! Men så tacksam jag är över den dagen, och över er. Kan inte säga det tillräckligt många gånger. När corona är över ska jag krama om er allihop och aldrig släppa taget!!!

Imorgon går vi in i vecka 34, vilket jag tycker är heeeeeeeelt sjukt. Jag som skulle uppdatera här vecka för vecka, det gick ju sådär haha…. Mycket har hänt sen sist här, bland annat har vi varit på 3D ultraljud vilket var så mysigt då Filip fick följa med. Sjukt hur dom kan få fram såna bilder på en bebis i magen. Vi beslutade faktiskt oss för att inte ta reda på könet, men vi har dock ändrat oss om vad vi tror det blir, Filip tror tjej och jag tror kille. Längtar så tills vi får veta!

Men jag mår bra nu till skillnad från sist. Inga kräkningar sen några veckor tillbaka och det är jag så tacksam över.  Jag är bara väldigt väldigt trött…. Sover gärna så fort jag får en stund över, jag sover väldigt dåligt om nätterna och mina ben sticker så jag håller på att bli tokig. Känns som att jag suttit på ett flygplan i en månad… Har lite ont i ryggen och mina fötter värker och är svullna. Men som sagt annars mår jag bra. Så jag ska försöka njuta nu sista veckorna och gosa med min stora mage. Kan tänka mig att det kommer kännas konstigt utan den sen haha.

Annars lever jag i ett ständigt kaos här hemma, vi renoverar köket och har gjort sen en månad tillbaka. Därav grejer överallt. Men det börjar sakta men säkert bli färdigt det projektet nu. Det kliar i mina fingrar angående barn rum som vi inte ens har börjat med. Så det får bli mitt projekt denna långhelg tror jag. Även om det är några veckor kvar till minis ankomst så kan det ju faktiskt hända när som helst nu. Du får stanna kvar i min mage några veckor till, men kom gärna lite tidigare :) 

PS. Hur kul att en av mina bästisar är gravid samtidigt? Det skiljer bara 6 veckor mellan oss och jag är så lycklig över att ha haft någon att prata med och som förstår precis vad man pratar om. Med alla dessa hormoner och humörsvägningar, och orken. Tänk vad vi ska mysa runt med våra barnvagnar i sommar, och att våra barn redan har en bästis innan dem ens vet det själva. DRÖM! Så tacksam för livet!!!! 


En helg med solsken!

När vi insåg att det kanske var sista helgen på ett tag med minusgrader och sol packade vi snabbt ihop väskorna i lördags och åkte till Halmstad. Dit vi flyr när vi behöver ha ny energi. Vi har många gånger pratat om att kanske flytta dit någon dag, men kommer fram till att vi inte vill ta bort den där känslan av att just komma bort hemifrån.. Men i mitt huvud flyttar vi snart till Stockholm som jag sagt i så många år haha! 
 
Men vilka dagar vi fick i helgen, om det hade varit garanti med några minusgrader, snö och sol varje vinter så hade jag nog inte tyckt den här årstiden är så dum. Och helst att det ska komma i november-december, kanske lite in på januari också. Men helst hade jag velat ha sommar och varmt året runt... 
 
Vi har som ni ser vandrat, och vandrat, och vandrat dessa två dagar och sugit in solen och luften. Ätit soppa ute på klipporna och pratat massa bebis. Det är ett återkommande samtalsämne just nu och vad man än pratar om så kommer mini in i samtalet. Det myset hörni. Till och med alla hjärtans dag presenten det här året fick bli till mini, men lite till Filip också. Jag har köpt det första bebis plagget i form av en tottenham body. Det är så litet och gulligt. Så nu gick nog startskottet för att börja handla kläder haha! 
 
Imorgon går vi in i vecka 22 och jag kräks fortfarande emellanåt. Fick dock ett uppehåll på 15 dagar så det är lite lugnare nu :):):):) Vi var på vårt andra ultraljud förra veckan och allt såg bra ut. Men vad det är för en liten människa som finns i magen får vi inte veta förrän det är dags att titta ut. Vi har dock bokat in ett privat ultraljud i början på april, för att Filip ska få hänga med. Men jag tror ändå vi håller oss med könet tills födelse. Så spännande!!  

Mini ♡

Vi ska ha bebis!!!

Det känns så overkligt att prata öppet om detta nu, som varit vår lilla hemlighet sen i början på Oktober.  Men nu går det nästan inte hålla det hemligt längre, för nu ser jag inte bara tjock ut utan nu börjar det bli en liten kula. Det har dock varit svårt att smyga med det på jobbet, eftersom jag mått väldigt dåligt och behövt springa på toa varje morgon sen vecka 7… Så nu vet alla varför jag betett mig lite konstigt i höst och vinter haha!


Så hur mår jag? 
Tackar som frågar, jag började som sagt kräkas i vecka 7 och gjorde det varje dag fram till vecka 15 ungefär. Därefter har det varit någongång i veckan, typ varannan dag… Har trott flertal gånger att nu jäklar vänder det. Men icke… Och det fick jag tro i hela 10 dagar denna gången, innan jag idag började min morgon med att kräkas. Och även lunchen har jag inte fått behålla idag. Men jag kämpar på. Jag sover mestadels av min lediga tid, har aldrig varit såhär trött och aldrig sovit efter jobbet på eftermiddagarna. Nu är det rutin. Min hy har varit ka-ta-strof fram till nu ungefär. Jag som aldrig annars har haft dålig hy har fått lägga en förmögenhet på olika ansiktstvålar och krämer. Men nu hoppas jag att det där gravid glowet ska komma som man tydligen ska få..

Så vad har hänt dessa första veckor? 
Jag har såklart varit hos barnmorskan några gånger, gjort ett ultraljud och lyssnat på väldigt mycket gravid poddar. Jag har ju förstått att vara gravid under corona inte ger den där helhetskänslan som vi i vanliga fall, utan en pandemi, skulle känt. Filip får inte följa med på några besök, vilket gör både lite ont i hjärtat och stress i kroppen. Man känner sig faktiskt väldigt ensam och lite förvirrad av att behöva gå själv. Och det som gör mest ont att han inte får vara med på är ju såklart ultraljuden.. Nästa vecka ska vi på det stora ultraljudet, där vi kan få reda på kön. Hade Filip fått följa med, så hade vi tagit reda på könet. Nu gör vi nog inte det.. Men vad det än blir är det så välkommet! Jag tror på tjej och Filip tror på kille, såklart haha..

Så, idag går jag alltså in i vecka 19. Om en vecka har halva tiden gått vilket känns så sjukt. Har denna första halvan gått fort så antar jag att det kommer gå ännu fortare nu resterande 20. Jag hoppas bara att smittspridningen lugnar ner sig. Så vi slipper sättas i karantän flera veckor innan beräknad födelse senare i vår, och så jag som gravid vågar mig ut för att inhandla bebis saker.. Vi kommer ju som sagt behöva köpa rubbet. Jag skulle även behöva åka och shoppa kläder till mig själv också. Det är inte mycket som passar i garderoben just nu. Än så länge lever jag i mjukisbyxor och stickade tröjor, eftersom jag jobbar hemma och har gjort det sen efter jul. Ni förstår ju att jag känner mig lite isolerad då va. Är lika glad som en hund hade varit varje gång Filip kommer hem efter jobbet och jag äntligen får prata med någon… Men om två veckor ska jag nog tillbaka till jobbet och jobba på plats fram tills det är dags för mammaledighet. Det är så sjukt och så overkligt att skriva om detta. Tycker det fortfarande är overkligt att det växer en människa i mig.. Och nästa torsdag ska jag få se lilla mini i magen igen. Så overkligt som sagt, men vi är så lyckliga och så tacksamma. Tack livet!!


Årsresumé 2020

 
När året inte riktigt blev som det skulle... Tänk att jag på riktigt trodde att vår London resa skulle bli av när jag skrev det förra inlägget, för snart ett år sedan. Lite visste vi då, att det bara var början av avbokade saker och en förändring i vår livsstil. Så vad gjorde vi 2020? Vår Londonresa blev ju som sagt avbokad så vi tog resepengarna därifrån till att lägga ny uppfart. Det slutar alltid med att nöjespengar går till huset känns det som :)))) Herrejävlar vad vi slet med dessa stenar, för en gång skull var jag faktiskt ganska delaktig i det projektet. Tro det eller ej... Även om Filip gjorde rätt mycket själv. Men sten för sten la vi ut och bankade ner. På 5 dagar hade vi (Filip) tagit bort asfalten, jämnat ut uppfarten, och lagt alla dessa stenar. Vad kul tänker ni som fortfarande är kvar på den här sidan att jag efter ett år ägnar ett inlägg åt en garageuppfart :). 
 
Men vi gjorde ju faktiskt lite skoj förra året, även om vi var väldigt noga med att följa alla rekomendationer och stängde in oss på helgerna ganska mycket.. Filips födelsedag firade vi på tylösand, även årets varmaste dag. Helgen efter var det midsommar och efter allt kaos och ångest med hur det skulle firas så bokade vi spa även den helgen, i sista sekund verkligen.. Tror till och med vi bokade på självaste midsommar. 
 
Det blev semester och vi flyttade ner till Halmstad. Vi som skulle börjat vår semester med en vecka i Spanien fick även där en avbokad resa och tänka om .
Ett obligatoriskt besök i vår fina huvustad gjordes också. Turisttomt och väldigt skönt att gå runt i Stockholm. Vi stannade till en natt i fina Trosa innan det var dags att åka till Halmstad igen. Vi avslutade sommaren med bröllop, men inte var det vårt detta året heller... Tror kanske det är jag som får ta tag i det där om det ska bli något i bröllop i framtiden... 
 
Så hur mådde jag 2020? Jag-mådde-skit. Och jag tror att många andra också gjorde det förra året med tanke på omständigheterna. Den ångesten var på en helt annan nivå, det kändes som att jag blivit av med flera år av levnad. Hade panik över att ett helt år kommer gå utan att resa och bocka av saker jag vill göra i mitt liv. Tråkigt att jag la så mycket energi på det, för det kunde ju varit mycket värre. Mycket mycket värre... Alla i min omgivning har fått vara friska, jag har fått jobba hela året utan permittering, jag har umgåtts med min familj mer än vanligt. Och nu när jag ser tillbaka på förra året är jag väldigt tacksam, för allt. För mina vänner, familj, Filip, livet. Har ni hört va, det är nästan alldeles för positivt?! Något väldigt positivt hände i höstas, som fick hela min värld att ändras och min inställning i livet blev en helt annan tanke. Mer om det senare, men kul ska det bli att få skriva om det här. Det är ju som sagt mest för min egna skull som jag fortfarande tittar in här. Med det sagt, så är jag nästan säker på att 2021 kommer bli det bästa året i mitt liv.
Om allt går som det ska. Kommer vara evigt tacksam ifall allt gör det. 

En kväll med Petter!


Dem två tuffaste månaderna är här med över och nu kan man fan börja se ljuset igen. Det här året började helt fantastiskt med vår resa i Sydafrika, men slog till som en käftsmäll när vi kommit hem. Har nog aldrig varit med om en segare start. Mina nyårslöften det här året var att må bra, knuffa bort ångesten som hälsar på mig ibland, prioritera mig själv lite mer, spara pengar och sluta bita på naglarna. Har inte lyckats hålla ett enda av dessa löften. Men det är väll de nyårslöften är till för brukar man väll säga.... Därför var den här helgen så jävla viktig för min inre frid. En helg på hotell med Filip. Den människan som får stå ut med mig och mina sammanbrott varje dag. Det älskar jag honom för. Därför ville jag visa min tacksamhet, som man bör göra oftare. Sanningen är dock att han fick detta i julklapp av mig och den här helgen kom som sagt lägligt. Julklappar som man ger bort men som man själv får vara med och uppleva är ju fantastiskt trevligt. En annan människa som också är fantastiskt bra är ju Petter. Tack till honom för lördagens häng. Tack teaterkällaren för den godaste entrecote jag någonsin ätit. Tack Filip tack till mig själv och tack livet. Amen. Nu blickar vi som sagt framåt för dem närmaste veckorna händer massa kul. Håller tummarna för att Corona viruset inte tvingar oss att avboka våran London resa om en månad!! Förlåt om jag låter jävligt bitter här ofta, Jag är inte så bitter som jag låter :) 

Kruger national park!

Tillbaka till verkligheten efter livets jävla resa. Jag känner mig helt tom efter dessa två veckor. Det gör jag alltid efter att ha kommit hem från resor men aldrig som den här gången. Jag har verkligen levt livets liv under 14 dagar i Sydafrika och ville inte åka hem. Jag var inte klar där!  Det landet har verkligen fångat mig. Miljön, maten, människorna, DJUREN! Jag visste ju att det här med att bo ute i bushen och safarin skulle bli helt magiskt. Men alltså jag är nästan mållös efter dem dagarna. Fan vad världen är häftig. Jag vill bara ha mer av sånt här. Hade jag varit några år yngre hade jag tvingat med Filip på volontärarbete runt om i världen bland människor och djur. Kanske är aktuellt när vi blir pensionärer och har all tid i världen haha..

Men som sagt, dessa dagar i Krugerparken är något som verkligen satt sig i hjärtat på mig. Att få se dessa djur i sitt ”egna hem” med allt vad det innebär. Att få sova mitt i djungeln bland massa vilda djur utanför och att få gå upp och äta frukost 05:00 med apor runt omkring sig. Nae men alltså vill föralltid leva så tror jag. Att få se soluppgång och solnedgång i en Jeep i savannen…. Sydafrika är inte färdig med mig, det är en sak som är säker!

En annan sak som är säker är att det blir svårt att toppa den här resan.. Men vi hade inte varit hemma många timmar innan vi hade bokat upp en ny resa. En annan typ av resa med sol och bad i Spanien i sommar. Då fylldes det där hålet lite iaf. Men först kämpar vi i 60 dagar innan vi åker till London. Livet blir lite lättare när man har något att se fram emot. I alla fall för mig! Är spänd på att se vad 2020 har att erbjuda.  

Cheetah Outreach!

Igår var jag med om något av det coolaste i mitt liv. Vi åkte till ett räddningscenter för Geoparder och fick även gå in och hälsa på en av dom. Att vilka fina djur! Nu sitter vi på flygplatsen och ska ta oss till vår sista destination på den här resan - Krugerparken! Det bästa till sist helt klart. Hoppas på att få se många fler häftiga djur. Gott nytt år mina vänner!

Franschhoek!

Igår anlände vi till vår nya destination franschhoek. Jag är helt sålt på hela den här grejen, hela det här landet!!! Vi tog det lite lugnt igår när vi kom, la oss vid poolen och utforskade det här mysiga stället. Åt en sen kvällsmat på ett mikrobryggeri och somnade gött efter det. Idag har vi åkt tåg och buss med en så kallad Wine train och provat viner vid olika vingårdar. Och alltså snälla vad trevligt det var. Helt klart en ny favorit syssla på semestern. Ska nog försöka få Filip att vi ska åka på vinterresor i framtiden för det är verkligen livsnjutning på en helt annan nivå. Och det här med vyer, det är så sjukt vackert här så det är nästan overkligt. Man stannar upp ibland och bara tittar runt på dessa fantastiska landskap och försöker ta in att det är på riktigt. Jag älskar Sydafrika och vill helst aldrig åka hem härifrån tror jag. När jag blir stor vill jag ha en vingård i sån här miljö och bara gå runt och mysa hela dagarna med ett vinglas i handen!!!


Table mountain.

Alltså woooow vad världen är häftig på såna här höga höjder. Det kändes nästan overkligt när man stod där uppe på berget och beskådade utsikten. Som en tavla!
Idag var det vår tur att ta oss upp på Taffelberget som ni ser här ovan. Denna gång som sagt med linbana. Gick lite snabbare upp än vad det gjorde i förrgår men vi stod där uppe länge och beundrade det vi blickade ut över. Svårt att ta in allt men jag försökte verkligen njuta för det är inte ofta jag vågar mig upp på höga höjder. Tror kanske höjdskräcken släppt lite efter dessa två berg....

 

Till min stora glädje fortsatte vi sedan till en av stränderna på Clifton beach när vi hade kommit ner på mark igen. Idag är första dagen som vi haft riktigt varmt och solväder. Så vi var snabba med att hyra solstolar och parasoller när vi kommit till stranden. Man har ju alltid hört att solen är extremt varmt här i Sydafrika. Något man kanske inte riktigt tar på allvar förrän det är försent. Ni som känner mig kan nog förstå hur jag ser ut efter en dag under solen.... Imorgon åker vi vidare på nya äventyr. Känns så sjukt att det är sista natten i Kapstaden. Vi kom ju precis???


Cape of good hope.

Idag tog vi oss runt Kapstaden med bil och egen chaufför. På schemat stod det Godahoppsudden och Boulders beach med lite andra snabba stopp på vägen som vår chaufför rekommenderade. Det är ju de här med alla vyer igen. Som jag kommer tjata om mycket men alltså det är så fantastiskt vackert. Man tittar sig aldrig mätt på det!! Vi gjorde ett snabbt ryck vid udden eftersom det började regna rätt kraftigt. Men det sköna med att vara här är att regnet blåser bort lika snabbt. Efter det tittade solen och den blå himlen fram lagom tills att vi skulle besöka pingvinerna. Det är något speciellt med att se sådana djur i frihet och sin normala hemma zon. Något man helst hade velat att alla djur skulle få leva i såklart... vi avslutade med ett sista stopp vid den berömda gatan här i Kapstaden Bo Kaap och alla dess färgglada hus. Tänk att lite färg kan dra till sig så många människor. Tror jag ska försöka övertala Filip att måla om vårt hus hemma i någon rolig färg. Tror inte det kommer gå hem faktiskt.... imorgon är det sista dagen här i Kapstaden innan vi rullar vidare, så imorgon gör vi ett sista försök upp till Taffelberget.


Lions Head!

Tadaaaaa! Vi gjorde det, kanske inte så förvånat med att resten av gänget klarade av det men jag trodde aldrig jag skulle våga GÅ upp hit på 669 meters höjd. Det är bland det jobbigaste, läskigaste och mest fantastiska saker jag utsatt mig för här i livet. Men så jävla värt all rädsla och kämpade när man väll kom upp. Finns inga bilder i världen som kan göra utsikten rättvisa. Och det som är värt att nämna här är att jag inte tvekade en sekund på att fortsätta upp. Även när stigen tog slut och man själv fick hitta en väg upp, bland en massa stenar och berg så fortsatte jag. Det som också är värt att nämna är att jag inte kommer bli en bergsklättrare i framtiden, eller kanske inte ens utsätta mig för nåt sånt här mer igen. Men just där och då var det värt det. Nästa berg vi ger oss upp på är med linbana, till taffelberget. Men innan dess ska vi imorgon hälsa på pingviner och åka på roadtrip till olika stränder. Har jag sagt att jag älskar semester? Och att resa? Och att utforska världen? Nu har jag gjort det i så fall. Godnatt1


Kirstenbosch Botanical Gardens!

Idag turistade vi mestadels på buss med några stopp på vägen. Bland annat på en helt fantastiskt botanisk trädgård, en gigantisk sådan med utsikt över taffelberget och Kapstaden. Vi tänkte först ta oss upp på berget men när vi gick upp imorse såg vi inte toppen för att det var så dimmigt. Så vi fick ändra om planerna och hoppade på en buss istället. Och alltså snälla, Sydafrika kan nog vara ett av dom finaste ställena i världen. Det är så vackert med alla dessa vyer så man tror man drömmer. Ett annat sånt där nypa sig i armen tillfälle idag var maten vi åt ikväll. Jag visste först inte vad jag beställde in förrän efter att jag googlade upp det. Men nu vet jag att en springbock betyder gasell, som typ ser ut som rådjuren vi har hemma. Blev lite tveksam efter den beställningen men wooooooooow vad gott det var. Dom är helt fantastiska på kött här och det är ju ändå något man gillar! Imorgon gör vi ett nytt försök med att ta oss upp på antingen Taffelberget eller lionshead. Hoppas på molnfritt. 

Och förresten, God Jul på er!

 




Touchdown Sydafrika!

Efter 23 timmar av resande anlände vi till detta fantastiska land - SYDAFRIKA! Det är ju så jävla trevligt med semester av alla dess sorter. Men jag tror att den här resan kommer vara bland de bästa resor vi gjort. Jag vågar nästan säga det. Och efter vad Kapstaden bjöd på idag är jag ännu mer övertygad. Vilken helt fantastisk stad. Och mat hallå??? Ingen risk för att gå hungrig under den här resan, eller tappa några kilon heller för den delen haha. Ser så mycket fram emot dessa veckor i detta land. Även om det kommer vara två jobbiga dagar för mig som julfantast att jag inte är hemma, så tror jag att mina nära och kära där hemma tycker det är liiiiite jobbigare att jag inte närvarar i år på två av dom viktigaste dagarna vi har. Tur att FaceTime finns. Julafton imorgon. Jippi.

Årets enda julbord & sjukstuga.

Jag som trodde att det var årets julbord som satt sina spår i lördags, trodde fel. För när jag i tisdags forfarande kände mig bakfull och tung i huvudet insåg jag att jag åkt på den där influensan som alla pratat om hela hösten. Den som jag klarat mig ifrån under dessa månader, och 5 dagar innan livets resa hittade den till mig. Jag har varit sängliggandes i tre dagar och lär nog inte komma upp till jobbet imorgon heller. Att det alltid ska hända något innan jag ska resa, och är det inte innan så är det under. Jag hoppas verkligen att jag piggnar till innan söndag och att jag får njuta av min semester utan att det ska hända något mer. I så fall kan jag ta att jag legat sjuk hela den här veckan....Tills söndag ska jag dricka te och ingefära shots varvat med hostmedicin och ipren. Kanske ringa hit någon som får packa de sista åt mig, Det får nog bli mammas hjälteinsats. Tack till mig själv för att jag lever med mina listor i såna här lägen. 

Välkommen December!

Gårdagens aktiviteter i bilder har ni här ovanför. Att man inte unnar sig sånt här lite oftare är ju en fundering jag har. För man känner ju sig som en helt ny människa efter en sån här dag. Lugnet framförallt. Och det behövde jag efter dessa veckor.
 
Har suddat ut och skrivit om den här texten säkert 10 gånger nu för att jag tycker det är jobbigt att skriva om antar jag… Men dem senaste veckorna har det varit ombytta roller vid den här tiden på året, då det annars är jag som brukar må dåligt och ha ångest. Jag har sluppit det i år, och gått in i nån typ av bubbla för att man verkligen vill göra allt för dem människorna som betyder mest i livet. Man vill ju bara att dem ska må bra och försöka ge tillbaka allt stöd som jag fått under åren när det varit tufft. För dem betyder ju allt för mig! Därför hinner man inte riktigt känna av själv hur man mår, på både gott och ont. Gott för mig denna årstid tror jag. Men nu får det vara slut med olyckor och sjukdomar, för nu går vi ju faktiskt in i den mysigaste månaden på året. Och jag vill verkligen försöka njuta av December innan vi lämnar landet. Nu tänker vi positivt och klappar mig själv på axeln för att jag har klarat av denna hösten. Och till alla människor jag har runt omkring mig - min familj, min pojkvän och mina vänner – er älskar jag. Tack o hej!

Ännu en helg i Stockholm.

Att vilken trevlig helg jag har haft ännu en gång i fina Stockholm. En stad jag önskar att jag aldrig behövde åka hem ifrån, men det vet ni ju att jag tycker... Jag, Filip och Hugo åkte upp sent i fredags och hann knappt innanför dörren i lägenheten förrän vi slocknade efter många timmar i bil. Upp tidigt i lördags för att åka mot Solna och Friends Arena där jag hade blivit
vip-inbjuden av AIK FOTBOLL!!!! Men alltså snälla det var ju en dröm som gick i uppfyllelse hahah.. Jag gick runt där inne på arenan och bara log, på samma gräs som mitt favoritlag spelar sina hemma matcher, jag satt på samma avbytarbänk som dom (jag var gladare än jag ser ut på bilden, även här har jag snus i käften och därför modellar jag med stängd mun...) vi fick gå in i omklädningsrummet och peta lite på deras tröjor, alltså hallå???? Kände mig som en liten unge på julafton haha... Sjuk känsla ändå att stå på planen och titta upp på platsen där jag brukar stå när jag är på matcher. Kanske inte kan imponera på er med det här men för mig var det en stor upplevelse :):):):)
 
Kvällen efter denna fantastiska förmiddag var däremot lite kämpigare... Skämt o sido, min släkt uppe i Stockholm håller på djurgårn och dom gick ju och tog guldet i lördags efter många om och men, så där satt jag lite malplacerad haha. Däremot hade min kusin bokat en restaurang på söder som också kallas för bajen-land, så dem var faktiskt inte så kaxiga eftersom det satt folk därinne med gröna halsdukar. Men att få umgås med min släkt en kväll var ju såklart guld värt. Dom är guld värda, även om dom håller på fel lag... 
 
Nu kan man pusta ut till Mars igen och slippa ha ångest över fotbollen. Då tar vi nya tag och hoppas på att guldet flyttas till Solna. Tills dess ska jag njuta av allt annat kul jag snart kommer få uppleva. Nu väntar två lugna helger innan december månad drar igång och man kan börja räkna ner på riktigt inför vår resa. Att vad mycket lättare saker och ting går i vardagen när man har något att se fram emot. Att man känns tom efter den längtan är ju en annan sak, men då hoppas jag att vi har massa nytt kul inplanerat. Tack o hej!
 

Kung i baren, Halmstad & fotboll.

Jag som trodde att det skulle bli en lång och tråkig höst, hade uppenbarligen fel. För mina helger har bara sprungit iväg med en massa roligt. Tur är väll det för då går det ännu fortare till December. Och för en gång skull mår jag som en kung under den här årstiden, det kommer säkert slå över nu bara för att jag skriver så. Försöker njuta tills det händer, om det händer.. 
 
Jag har bland annat varit i Göteborg för att se Magnus Uggla med min familj och fått uppleva pappas 50-års present, tre år senare. Bättre sent än aldrig brukar man väll säga? Men det blev minst sagt en perfekt födelsedagspresent. Jag hade bokat platser till oss längst fram, eftersom det är min pappas stora idol så tänkte jag att vi slår på stort. Det uppskattades minst sagt från pappsen, så nöjd som han var efter den showen. 
 
Vi har även varit i Halmstad med två andra par och ätit på min favoritrestaurang och druckit alldeles för mycket vin. Bra betyg får väl den kvällen för jag har inga bilder alls därifrån. Tycker det är skönt att telefonen får ligga kvar i väskan men ibland hade jag önskat att jag vore bättre på att ta lite bilder... Försökte mig på en selfie innan vi åkte till Falkenberg på fotboll för några helger sen, får bjuda på den istället.
 
Igår satt jag i soffan och följde fotbollen från Malmö, även om jag hade biljett till gårdagens match.. Kanske var lika bra eftersom vi är borta från guldstriden nu, vilket jag har en fruktansvärd ångest över. Det ska till mycket för att det resultatet jag vill se i helgen ska gå igenom, men jag håller tummarna. Vi avslutar iallafall den här fotbollssäsongen på absolut bästa sätt då vi åker till Stockholm igen på fredag för att se AIK spela sin sista match för det här året. Kanske ska försöka få med Filip på någon lägenhetsvisning där också så mycket som vi varit i vår huvudstad detta året. Kanske helt enkelt är bättre att flytta dit. Ett önsketänk såklart... 

Sen sist.

Sist jag skrev här nämnde jag något om att jag är redo för hösten, vilket jag ångrade nästan direkt att jag skrev eftersom jag vet vad jag har att vänta varenda höst... Nu verkar det ju dock som att vi hoppat över hösten och gått direkt till vinter?? Med tanke på att det var minusgrader inatt och att det snöade bara någon timme bort i Fredags. Då fick jag ångest. Idag bjuds det iaf på lite sol men bara 4 grader. Vilket jag kanske kan acceptera. Haha, hur kul är det att prata om väder ens... 
 
Jag har iaf haft helgerna fullsmockade med en massa kul. Vi har bland annat varit i Halmstad och ätit på mitt nya favoritställe, som sedan avslutades med Anders Jansson på Halsmtad teater. Vi satt konstant och skrattade i två timmar och gick därifrån och fick massera våra kinder. Det behövde jag.
Igår var jag och tjejerna på Pinchos i Värnamo för att fira Isa fisa som fyllt år.
 
Och det som komma skall nu då, Nästa helg ska jag åka med min familj till Göteborg för att uppleva pappas 50-års present som han fick för tre år sedan haha, Magnus Uggla!! Och förhoppningsvis åker jag och Fille till Stockholm igen i slutet på Oktober, har försökt övertala honom hela helgen men nu är han svår.. Jag har fått ett erbjudande jag inte kan tacka nej till och som jag inte vill missa för något i världen, så jag hoppas jag får med mig honom så jag slipper åka själv...
Annars kan jag berätta att det bara är 77 dagar kvar tills vi sitter på ett flyg igen påväg mot livets resa. Har redan börjat fundera på outfits vilket är svårare än jag tänkt.. Men har ju som sagt lite tid kvar att planera haha. Nu ska jag ut i kylan och hjälpa Filip med att spackla, bland de tråkigaste jag vet men inser att ska jag få umgås med honom snart igen är det bäst att hjälpa till så det blir färdigt.... Jippi. 

Derbyvinst!

Tänk att jag kunde övertala Filip till att hänga med mig till Stockholm för några dagar sen, han var dock inte så jätte svår att övertala då han tycker det är ganska kul med fotboll, som syftet var med vår lilla roadtrip i helgen. Men att va trevligt det är att vara i vår huvudstad, och vädret som Stockholm bjöd på i helgen gjorde att vi förlängde semesterkänslan lite. Vi kom upp rätt sent i Fredags så vi hann inte göra så mycket mer än bädda ner oss. Lördagen var vi snabba med att åka in till stan och käkade lunch på samma ställe som i somras på Strandvägen, som nu blivit en favorit av alla matställen. Det är ju så jäkla trevligt att sitta där utmed vattnet, dricka öl och prata om livet. Vi vandrade vidare genom stureplan, humlegården och upp mot Stadion där Summerburst ägde rum i helgen, jag som hade lite ångest över att inte befinna mig inne i år fick nöja mig med att stå utanför och känna in stämningen. Där sprack mitt mål med att ha varit på Summerburst 10 år i rad, hade bara tre år kvar haha... 
 
På kvällen åkte vi in till Solna för att äta pasta och gå på bio. Och i söndags var det dags för en av dom viktigaste matcherna på hela säsongen. Jag var så nervös så jag mådde illa och ville kräkas när vi var påväg till Solna igen. Konstigt att man kan få såna känslor för en match men man förstår nog inte det om man inte är så inbiten i ett lag haha. Som tur var så gick vi från friends arena med en vinst och jag fällde en glädjetår när slutsignalen gick, då släppte all nervositet. Skönt att den matchen är över. Faktiskt!! 
 
Nu kom vi hem till höst och stickade tröjorna har åkt på. Jag känner mig ganska redo för den här årstiden tror jag, lär nog ångra att jag sagt det men ska verkligen försöka tänka positivt denna höst. Det blir ju lite lättare när vi har en resa att se fram emot om ca 100 dagar. 

Tidigare inlägg
RSS 2.0