HUUUUUUUR fantastiskt är inte det här att se då? Och hur fantastiskt var det inte i Söndags då jag först o främst bara satt nån meter ifrån Oskar när han sjöng, och i följd till detta även fick kramas och fotas med honom efter konserten. När jag och Filippa stod och väntade på vår tur i signeringskön kände vi oss lugna, men när vi väl kom fram till honom resulterade det i stumhet och jag skulle vilja göra om allt som handlade om det samtalet vi hade den korta stunden. Försökte som sagt spela cool, men den coolheten försvann så fort jag förstod att han faktiskt står där. Det var häftigt, haha! Måste nog säga som förra gången jag såg honom och ändra mig, att det här var den bästa spelningen Oskar gjort, som jag varit på. Det var sååå bra! Nu dröjer det nog ett tag tills vi ses igen, men jag är nöjd tills den dagen kommer igen!